holdontoyourself.blogg.se

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta för er. För det känns som att mina ord inte räcker till, att jag inte har redskap för att få fram allt jag tänker och känner, men jag ska försöka ge er en bild av vad Gud har gjort i mitt liv och vad Gud vill göra i våra liv. 

 

Innan jag skapade en egen relation med Jesus, innan jag började tänka på honom som en hjälpare och vän. Ja, då när jag hörde andra berätta om vad Jesus gjort i deras liv så tycktes det alltid vara jättestora under. Att Gud helat dem på olika sätt, befriat dem från svårigheter som tärde på deras liv eller tagit bort sjukdom från deras kropp osv. Och då kunde jag inte riktigt relatera. För jag hade själv inga jättestora problem eller åkommor som jag kände att Gud behövde fixa. 

 

Jag har tidigare känt, och gör även idag ibland, att jag inte förtjänar Guds kärlek. Att jag inte borde be för småsaker som är jobbigt för mig, eftersom det finns så många andra som har så många större mer "riktiga" problem i sina liv. Men sen har jag kommit till insikt i att, bara för att mina problem inte är enorma betyder inte det att dem inte är viktiga för Gud. 

 

 

Vi värderas inte av Gud utefter hur stora prestationer vi har gjort i våra liv, han rangordnar inte bönerna i någon slags kösystem. Gud vill hjälpa alla som kommer till honom. Trots att vi ibland känner att Gud inte svarar just då vi vill ha svar så måste vi komma ihåg att bönen är viktig. Guds tid är inte densamma som vår. Hjälpen är påväg, men kanske inte på det sätt du bad om. 

 

 

I mitt liv har Jesus hjälpt mig med saker som både varit stora och små. För det är det som är grejen, Jesus finns där för att bevara dig från att inte halka på isen en kall vinterdag såväl som för att genom en vän skicka ett telefonsamtal när du är som ensammast.

Det behöver inte vara jättesaker för att Gud ska ha inverkan i ditt liv. Ibland är det livsavgörande förändringar och ibland är det bara en känsla av trygghet du får av Gud.

 

När jag tittar tillbaka på mina senaste år så ser jag Guds spår tydligt. 

 

Det var Gud som såg till att jag träffade sanna och goda vänner för mig under min gymnasietid och gjorde den till den bästa perioden i mitt liv. Det ser jag som ett bönesvar som kom efter att jag lidit igenom stora perioder av högstadiet. Och för just detta är jag så evigt tacksam. Gud hör bön och ibland tar det lite tid innan svaret kommer. Men utan båda dessa perioder hade jag inte varit samma person som jag är idag så nu i efterhand kan jag säga att jag är tacksam för dem båda. Det var Gud som var med när jag valde universitet 2015, han visade mig Norrköping för att han visste att jag behövde vara nära familjen, han var med när jag hade svårt att komma över en kärlek, han var med alla gånger vi sökt bostad i Norrköping, han är med mig varje gång jag bryter ihop över problematik i vardagen och min största impuls är att fly. Då skickas vänner, ord och lugn över mig som gör att jag orkar fortsätta.  

 

Gud är där varje gång jag tycker något är jobbigt, vid telefonsamtal, vid muntliga presentationer i skolan, när jag ska säga ifrån, när jag känner känslan av att inget jag gör är bra. 

Vid alla dessa tillfällen ber jag inom mig att Jesus ska vara med mig, att han ska vara närvarande och att jag ska välja den väg som är bäst för mig.

 

För det är så ofta som jag inte har någon aning om vad jag ska göra, jag vet vad jag vill, men inte vad jag behöver och det är här Gud kommer in. Vi tror så ofta att vi vet själva vad vi vill ha ut från livet och visst gör vi det till viss del. Men ditt hjärtas innersta längtan och vad du verkligen behöver för att bli komplett, det vet Gud och han vill ge det till dig. 

Vi ska prata mer om bönen i ett annat inlägg men detta är allt för nu.

 

Inatt är ni som kommer läsa detta med i mina böner.

Gud välsigne er och hoppas morgondagen blir vår.