Det gäller att uppmuntra dom små saker en gör rätt för att det ska kunna sås ett frö i människors goda vilja
Idag på mitt seminarie i skolan från veckans temavecka "Imagining crisis and collapse" pratade vi om vem ansvaret ligger på när det handlar om att ha en hållbar värld, både när det kommer till att konsumera och hur naturens resurser fördelas. Vi pratade om Zombies som metafor till både västvärldens rädsla för kollaps men även hur vi människor är Zombies i vår vardag då vi ignorant och egoistiskt tar oss an vår omvärld. Men kanske främst disuterade vi kapitalism och konsumtionssamhället.
Vi kom in på att skuld ofta läggs från privatpersoner på andra privatpersoner, till exempel att en anklagar varandra för att å ena sidan handla svenskt närproducerad mat men å andra sidan handla sina kläder från företag med tvivelaktiga arbetsförhållanden för tillverkarna. Att en då agerar i dubbelmoral och ska känna sig dålig på grund av detta för att en inte har en 100% moraliskt försvarbar livsstil.
Här resonerade jag som så att det såklart är problematiskt att försvara ena sidan av sitt konsumerande men inte kunna stå för det andra. Men jag ser ändå fördelen hos människor som iallafall gör något. Alla har inte ekonomi till att köpa all sin mat ekologiskt men om en köper en del av sin mat närodlat eller fairtrade så är det positivt, ingenting andra ska klaga på. Jag tror att det gäller att uppmuntra dom små saker en gör rätt istället för att kritisera och peka ut när någon gör fel, för att det ska sås ett frö i människors goda vilja. Jag menar om vi alla konsumenter iallafall drar ett litet strå till stacken för att minska på förbrukningen, sopavfallet och tar ansvar för hur vi handlar, så blir det i det stora hela en större förändring.
Det går att jämföra med att vara trevlig och uppmuntra andra människor i sin vardag. Istället för att tänka att en inte kan springa runt och göra alla människors dagar fantastiska hela tiden, varje dag, så går det att tänka att jag var snäll mot den här personen och den här personen blev glad vilket senare ledde till ringar på vattnet.
Det är den här gamla liknelsen att ingen kara göra allt men alla kan göra något för att det ska bli skillnad, det finns liksom en anledning att uttrycket lever kvar.
Det är här jag tänker att Guds poäng med oss människor är att vi ska vara ljus, vi ska sprida det goda i världen i den utsträckning vi kan och förmår som individer. Såhär säger Jesus om oss människor som ljus, i Matteusevangeliet, Bergspredikan, kapitel 5, verserna 14-16:
"Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen."
Våra goda gärningar räknas och dem märks både här på jorden för oss människor men även för vår fader i himlen. Det vi gör, om en små goda gärningar är viktigt, och det är något vi ska hålla fast vid och vara stolta över.
Gud välsigne er