Gud är som ett par trådlösa hörlurar

Idag löstes ett av mina stora världsliga problem. Jag är en såndär människa som har ett tiotal spotifylistor och måste lyssna på musik större delen av dagen för att funka. Jag har musik i öronen när jag cyklar, promenerar, är hemma, ja överallt där det går liksom. Men så har jag som vanligt en lite halvtrasig telefon (för att jag är en klant) där hörlurarna glappar vilket har varit så jobbigt under ett långt tag. Irritationen har växt och jag har lärt mig att hantera att behöva trycka in lurarna i telefonen med jämna mellanrum när jag är ute och går till exempel, ja ni hör ju. Inte direkt optimalt. 
 
Men från och med idag har jag nya hörlurar, dom är bluetooth funktionella, alltså sladdlösa och mitt liv är glatt och härligt igen! När jag tog med Abbe på långpromenad i regnet förut var det ändå som att solen lyste i mitt liv för att jag hade mina hörlurar och det var då jag insåg att Gud är som ett par bluetooth hörlurar.
För på liknande sätt som mitt liv faller i balans när jag har fungerande hörlurar så är mitt liv i fokus när jag har Gud i närheten. När jag har en fungerande relation och länk med Gud så mår jag som bäst. Livet är inte perfekt eller felfritt men utan Gud är det alltid något som skaver, då är det alltid något som fattas. 
 
På liknande sätt som att mina hörlurar gör livet lite bättre i det som är sämre och lite enklare i det jobbiga, är Gud alltid det där lilla extra som jag inte vill vara utan. När det är sorgligt, deprimerande och svårt kan jag alltid vända mig till honom, när det är roligt och soligt och härligt är han den första jag vill dela det med och tacka.
 
Jag är redo för livets alla händelser men först vill jag sätta igång min mänskliga bluetoothlänk som sammankopplas direkt med Gud.