Work work work
Idag jobbade jag ett pass.
Det var såå segt att gå upp klockan sex men själva jobbandet när jag väl var där gick smidigt. Dock blev jag så förvirrad när jag stod i Restaurangen under eftermiddagen och diskade, och en kollega kom med telefon från avdelningen och sa att det var till mig. Hjärnan bara snurrade, vem ringer mig på jobbtelefon? Vem vet ens att jag är på jobbet? Hann till och med tänka att det eventuellt kunde vara en brukares anhörig som hade klagomål på mig? Haha tankarna skenade iväg långt på bara några sekunder, men det visade sig bara vara Vikariekalendern som ville få tag på mig för att höra om jag ville jobba torsdag också. Vilket jag inte kunde tacka ja till eftersom Tobias kommer imorrn!
Är så stolt över mig själv att jag lyckades få ur mig att tyvärr hade jag redan planer, annars har jag så väldigt svårt att säga nej till saker över telefon. Det är delvis därför jag inte tycker om att få telefonsamtal, det blir liksom så rakt på, en kan inte fundera på saken utan måste ge svar direkt. Och just när det handlar om att göra folk en tjänst har jag så svårt att säga nej trots att jag vid vissa tillfällen faktiskt inte kan eller har möjlighet, men jag har den där känslan av att alltid vilja vara till lags när någon ber mig.
Hur som helst imorgon kommer Toby.. Vi ska köra lite sightseeing i Viken och sen äta morotsoppa, så långt har jag planerat och utefter det får vi se vad som händer.
Men nu ska den här kvinnan lägga ner huvudet på kudden och sova.
Godnatt på er!